14 oktober 2008

it's crazy how just one thing can change a thousand other.

jag vet inte riktigt hur jag ska må, vad jag ska tycka lr vart jag ska stå.
jag vet inte riktigt om jag ska gråta men tårarna kommer ju av sig själv ändå.
jag vet inte hur jag ska hitta ett sätt att stoppa dom, dom bara rinner.
jag vet inte hur jag ska få någon att förstå, för jag förstår nog inte enns själv.
jag vet inte hur jag ska få mitt liv att rulla på när tiden lixom stannade till och så mycket har stannat upp. eller har det inte stannat ? fortsätter det utan att jag vet det ?
jag vet inte om jag ska sakna eller om jag ska vara glad att det är borta.
jag vet inte hur jag ska få mig själv att vakna, för jag kan inte fortsätta såhär.
för som jag sagt till mig själv så många gånger innan.. Time Wont Wait.
så mycket har förändrats och jag hinner inte riktigt med.
helt plötsligt fick jag så mycket ansvar kastat i min famn.
jag vet inte hur jag ska göra, jag är inte redo för det här. jag kan inte det här.
men jag måste, jag måste vara redo. för annars klarar vi det inte.
vi alla måste vara redo, fast det egentligen är så otroligt långt kvar.
det är nu eller aldrig, det är nu vi har vår ända chans. det är nu vi kan göra förändring.
och förändring vet vi redan hur det känns, hela vår värld kastades omkull och nu måste vi resa den igen.
nu måste vi vara starka, fast inte alla av oss vet hur man är stark när någonting sånt här händer.
nu måste vi vara extra starka för att få dom att förstå och klara vardagen.
jag vet inte vart jag ska ta vägen, men jag stannar här. jag antar att det är det bästa.
nu kan jag inte fly mer, jag får inte, jag ska inte! för det är nu vi alla måste hjälpas åt.
vi kan inte tycka synd om oss själva, vi kan inte ta en paus. vi måste fortsätta kämpa, tillsamans.
det finns inget annat nu, inte förän det här är över.. inte förän vi alla är starka igen.
det är så svårt ibland, så otroligt svårt men det spelar ingen roll.
man får bita ihop och låta tårarna rulla medans man fortsätter med det man måste göra.
det är så jag gör och det funkar, det svider men det går.
men vi ska klara det här, tillsamans. allihop.
för vi är en familj och vi vill nå målet, vi vill och vi kan!

I love you all Y

Inga kommentarer: