Att vakna upp och knappt kunna andas av ångest
30 september 2009
Trasig
Upplagd av Desi kl. 10:47 0 kommentarer
29 september 2009
Now it's time to grow strong on my own.
Jag är ensam igen, men jag ger inte upp. Jag ska bli stark och hel igen och komma tillbaka. För jag älskar dig och jag vet att vi har det, jag vet det. Du är det bästa som någonsin hänt mig, jag kmr aldrig att sluta älska dig. Och jag ska kämpa för att hitta tillbaka till mig själv innan det är försent... Jag vet att det här inte kommer bli lätt, sömnslösa nätter kmr väl va det minsta problemet.. smärtan det jobbigaste. Tårar men förhoppningsvis ingen blod. Gud vad jag älskar dig. Jag ska kämpa för dig, jag ska visa det jag inte kunnat visa dig. Om du minns mitt riktiga jag så vet du att jag inte är mig själv nu och jag hoppas du inte släpper taget helt, jag hoppas att du också ser nått. Jag vill inte gråta mer, jag vet att jag kommer göra det. Jag är så svag, och det är ett så stort problem. Jag är singel nu men egentligen inte, för jag är alltid din och jag har inte gett upp än. Jag ska kämpa så länge jag orkar. För jag älskar dig, bara dig. Du är underbar Sakina, jag älskar dig. Glöm aldrig någonsin bort det. Och snälla, snälla... släpp inte taget.
Upplagd av Desi kl. 22:57 0 kommentarer
But now it's too late...
Ingen sömn inatt.
Det gör ont i mig, jag klarar inte det här.
Utan dig funkar jag inte...
Du är anledningen till varje andetag jag tar.
Varje hjärtslag slår för dig, jag kan och tänker inte leva utan dig.
Jag visste att det skulle bli såhär, det är försent nu...
Mitt hjärta svider och kinderna är ömma nu.
Jag kan inte ta det här, det gör för ont.
Om du bara kunde se hur mycket jag älskar dig, det finns inga gränser.
Upplagd av Desi kl. 07:13 0 kommentarer
27 september 2009
Don't lose any sleep tonight, I'm sure everything will end up alright!
Upplagd av Desi kl. 21:28 0 kommentarer
What if tomrrow never comes
Upplagd av Desi kl. 20:58 0 kommentarer
26 september 2009
How will I ever come back ?
Jag lever kvar i samma mönster, fast allt annat gått vidare.
Upplagd av Desi kl. 12:22 1 kommentarer
25 september 2009
...
Har kommit fram till en sak idag och det är att jag fan ska våga börja i streetdance :) vart så inspererad av fantastiska vibe! Var och kollade på dom i hagebycentrum, en jättebra dansgrupp! Och Jennifer var skiiiieta bra ;D
Annars har jag tyvärr också fått lite tankar om saker och ting som egentligen inte känns så bra men jag är trött på att folk slänger mig fram och tillbaka som om jag vore en docka eller nått. Jag måste respektera mig själv mer och göra det som gör mig lycklig. Vet inte riktigt vad det är men det märks nog.
Upplagd av Desi kl. 22:18 0 kommentarer
24 september 2009
Det känns inte bra nu.
Ingenting känns väl så spec bra nu, går inte bra heller. Jag fattar inte riktigt vart jag hör hemma och vem jag kan lita på. Vem som står kvar vid min sida, vem som kmr gå... Jag är förvirrad som en nyfödd bebis, det känns faktiskt som så. Jag vet ingenting, och jag kan inte tänka ut några svar heller. Skolan är ingenting för mig och tydligen inte kärlek heller. Jag trodde jag hörde hemma nånstans, att jag var trygg men jag hade så fel. Jag inser nu mer och mer att jag är så fucking jävla ensam. Det finns ingen som har det där extra till mig, ingen som känner så. Fuck this! Jag vill inte gråta mig till sömns mer för att jag är vilsen, jag vill inte gå runt som ett jävla fån och inte veta vart jag ska ta vägen. Och någon kmr säkert snart säga till mig att det bara är jag som tänker för mycket men nej, jag har inte tänkt djupa tankar på länge och det är inget sånt som skapat det här. Det är bara sanningen som jag inte riktigt granskat förut, tyvärr. För nu står jag här, med sanningen framför mig och den är helt annan än jag lät mig själv förstå innan. För hård och för ensam för mig att våga gå in i. Vad ska jag göra...
Och "familj", vad fan e de ? Det finns inget sånt, inte för mig, inte för oss. Vi har försökt så länge nu men vi kmr fan ingenstans. Jag orkar inte mer, det här tar för mycket på mina krafter och det gör mig bara ännu mer vilsen att varje dag se hur det inte ska vara och aldrig få veta hur det egentligen ska va. Jag är så trött på allt... skiten tar ju aldrig slut. Jag är nog bara ett liv som egentligen inte hade en plats här på jorden men fick en reservplats för nån som själv inte tog den och nu kommer konsekvenserna, nu måste jag leva klart det här. Fast det är skit!
Det här var nog inte meningen egentligen...
Oh, NU tänker jag för mycket!
----------------------------------------------------------------------
Idag har jag iaf haft stadskamp på friluftsdagen och jag var med på 2/6 stationer, det började ÖSregna när vi kom till den första och jag vägrar bli sjuk igen så jag åkte hem på vår andra station som var resecentrum, mycket passande!
Upplagd av Desi kl. 15:54 1 kommentarer
21 september 2009
20 september 2009
To be yourself is all that you can do!
Upplagd av Desi kl. 17:29 0 kommentarer
18 september 2009
Ingenting, ingenting alls.
Jag är ganska vilsen i mitt liv just nu, fast ändå inte.
Jag vet inte vad jag själv känner och inte vad nån annan känner heller. Jag försöker kämpa med skolan och få det att funka och inte hamna i samma spår som innan men ibland känns det hopplöst. Ibland känns det som om jag inte passar in, fast det gör jag väl aldrig nånstans. Ena dagen kan allt kännas helt rätt och nästa vet jag inte vad jag håller på med. Jag vill kämpa men på samma gång bara ge upp. Jag vill få slut på mitt ständiga oroande och stressande över problem som inte finns och jag vill hitta min plats här i världen. Kanske är det för tidigt, kanske ska jag släppa alla mina förväntningar och drömmar och se vart livet tar mig. Jag vet inte, jag tänker så mycket, för mycket. Jag vet inte vem jag kan lita på och vem jag ska luta mig emot i svåra situationer, just nu tror jag inte det finns nån klippa alls. Ingen jag har samvete nog till att ta hjälp av iaf. För jag kan inte lämna över skit på nån som slänger tillbaka den, inte är stark nog själv att ta den lr som inte bryr sig. Jag vet vem jag är iaf och det är jag så glad för. Visst, ibland kan man tänka sig bort och glömma vem man egentligen är i några ögonblick. Det händer nog alla ibland men det viktiga är att man alltid vet vart man står och gör det som känns rätt.
Jag är rädd att misslyckas och stå ensam kvar, ibland känns det så självklart att det ska bli så men när jag mår bra och kan tänka klart vet jag att jag aldrig kommer ge upp med nånting och låta det bli så.
Jag vet inte varför jag skrivit allt det här, jag har bara så mkt tankar som snurrar i huvet på mig hela tiden och där stannar dom kvar också, ¨men nu råkade lite komma ut här. Så blir det ibland när hjärnan svämmar över. Oops!
Upplagd av Desi kl. 15:16 1 kommentarer
17 september 2009
jag gillar inte huvudvärk...
Ingen skola idag, och det blir inget dansande för mig på första dansen heller :(
Upplagd av Desi kl. 16:08 1 kommentarer
14 september 2009
13 september 2009
TROLLEN PÅ SVAMPJAKT!
Upplagd av Desi kl. 18:33 0 kommentarer
12 september 2009
lördag
Ikväll blire typ fest med sakkis klasskompisar och innan de ska vi laga tacos, vi är hemma själva o de ska bli jätte mys. Sen efter festen sover jag hos älskling och carro me.
jag vet inte vad som händer, nu har jag tappat taget och jag kan inte hitta nått att ta tag i igen.
jag antar att jag väntat förlänge med allt, jag borde tagit tag i det redan från första början.
Upplagd av Desi kl. 15:45 0 kommentarer
11 september 2009
L O V E
Upplagd av Desi kl. 16:13 0 kommentarer
10 september 2009
skooooola
sitter i skolan nu, har nyss slutat en lektion tidigare för våran lärare kunde inte komma lr nått xD väntar på att tiden ska gå så jag kan traska ner till bussen och åka hem!
Har dansträning klockan 6 ikväll, den första efter sommarlovet! Det blir lite tajt men ser fram emot de ^^ har saknat allt och alla på malwa!
Upplagd av Desi kl. 15:13 0 kommentarer
09 september 2009
1 år ( igår 8/9 )
Det känns overkligt men jag är så sjukt lycklig.
Vi har våra upp och nergångar men jag har och kmr alltid älska dig lika mkt.
Du är det bästa jag har och jag vet att jag kan vara för mkt men jag försöker och jag är så trygg med dig och det är alltid lätt att fastna i tryggheten.
Alla dagar och nätter vi haft tillsamanas går inte att jämnföra med nått annat.
Jag skulle inte byta ut dig mot nått annat. Du är det bästa jag vet och du är bättre än jag nånsin vågat drömma om. Jag trodde aldrig jag kunde bli så lycklig med någon som jag är med dig. Jag hoppas att du alltid kmr stå vid min sida och hålla min hand, och aldrig släppa taget om mitt hjärta. För det är i dina händer.
Jag älskar dig över allt annat bby, tack för att du finns <3
Upplagd av Desi kl. 14:38 0 kommentarer