måndag

Gör väl ingenting idag. Alla planer bara rasar och all trygghet försvinner.
Måste ta de lugnt, jag får inte stressa för mkt men det är så fucking svårt.
Just nu känner jag mig bara ensam, som om de inte finns nån alls där ute som det gjorde förut.
Oh vad jag hatar den här känslan, det känns som om jag gått tillbaka i tiden några år.
Och den perioden i mitt liv var inte den med mest folk runtomkring precis..
---
I don't understand this..
I thought I could handle it all but now I'm falling apart.
And I thought I was safe in her arms but I don't feel it anymore.
And I thought my biggest problem didn't even existed but now I see it so clear.
I thought I didn't had to worry but it seems like I really should do.
And now I'm feeling alone again.. I don't like this, not at all.
Now I see, I'm not the one I used to be.